Livets berg- och dalbana. På väg mot toppen bländas man av ljuset, man missar och gör några tvärsvängar åt ett annat håll. När man väl är på toppen kan det bara gå utför, ner i mörkret, varpå man inte ser någonting hur mycket man än försöker. Man kan bara hoppas på att vagnen fortsätter och inte spårar ur.